enhalvtrappa

Verkar bli inbjuden till de flesta handelsgrejer som händer just nu. Fick precis inbjudan från C.E (som jag inte känner alls bra och egentligen inte är så förtjust i) till grillning på lördag (är ju i skåne då). en sån där han har bjudit in de flesta från skolan. 100 pers eller mer. men ändå. det är trevligt att vara inkluderad i gruppen.

Mycket trevligt så klart! Han köpte en underbar Mulberry Alexa kopia åt mig, en Chanel 2.55 kopia och mörkblå Converse. Mycket snällt. Grillning hos C i går. Mycket folk från skolan, och C. Till och med Bror kom förbi ett tag. Jag hade trevligt, stannade inte mer än till elva dock, för då kunde jag få skjuts hem med bror. Idag har jag hämtat skolböcker i lägenheten och träffat A lite snabbt. Bytte medicin idag igen, får se om det blir nån skillnad. lite trött på alla piller nu. jag känner mig lite edgy. men jaa... det är rätt bra. imorgon ska vi fira morfar som fyller 89 och sen åker jag med S och T till S's morfars landställe. Ett litet dag. På måndag är det tyska föreningen fest och jag blev bjuden. kändes sympatiskt ändå. jag blev glad. ska nog gå ett litet tag iaf.

promise. jag lever. jag har fina vänner. <3 ska se om jag kan byta tillbaka till gamla medicinen, tror den är bättre. har mått för dåligt, tycker jag.

i guess i just suck at life. wallowing in selfpity. i dont give a fuck.

SUCK

Spontanpicnick på Gärdet. Eller ja, så spontan som en facebookplanerad sak nu kan vara. Blev ett ganska stort gäng, T såklart (hennes idé) men även SU-T, J, Ci.L, E, R, C, Charlie (<3), C (som jag nog ska äta middag med nästa vecka) och en massa andra. Satt på Gärdet, pratade, skrattade, kommenterade, åt godis och vattenmelon, drack ett halvt glas av Ts tetrapackrosévin. Var väl där två timmar eller så. Men det var trevligt. Genuint sommarnöje, på något sätt.

var hos doktorn idag. fick byta medicin och fick remiss till ny terapeut. bara att vänta. det känns bra. picknick med h-folk ikväll. det ska bli trevligt. imorgon är det uppkörning. generally, pretty good. precis som gårdagen var bra förutom på kvällen. skypeade med Elli (mycket trevligt) och fixade lite wbd grejer.

God help me. Jag vet att det går över. Att det troligtvis bara är PMS. men jag kan inte tänka, ångest, ångest, ångest! jag orkar inte prata i telefon. T och S har ringt. Jag orkar inte svara. Borde ringa nån, men vet inte vem.Eller, vet många, men jag kan inte förklara det. Vet inte vad jag känner. Bara att jag har ångest och det känns som om nån trycker sig mot min bröstkorg. ångest. Så dumt ord. Vad betyder det egentligen? nån vag typ av obehagskänsla. och idag har varit en bra dag, egentligen. vaknade, ringde till doktorn och bokade möte (imorgon.) Kollade på film, bestämde tid med A. Träffade A, åt lunch, pratade och besökte ställe för WBD-bankett. Allt mycket trevligt. Kom överens om att äta middag tillsammans i veckan. Ringde L.N. som också hade velat följa med och titta på stället, men som inte kunde till slut. Hon var absolut på att träffas i veckan, för att prata WBD. A var mycket positiv och jag tror jag absolut påverkade det. Pratade med L.K igår, som saknade mig. Körlektion, "min bästa hittills" sa körläraren. Det kommer gå bra på onsdag. Försöker att inte ha för låga förväntingar inför uppkörningen. Åt glass x2 plus paket hallon. Vet inte riktigt. Svårt att bedöma vad som är 'bra' och vad som är fel. Vill inte hetsäta (hatar hatar hatar att skriva det, men så är det) men samtidigt så måste det finnas en balans. Nu får jag ju ångest av att äta, punkt. Förrut var det ju bara vid tillfällen. Men då var det mer då. Är bättre på att handla. Som köpte glass idag istället för glasspaket. Small distinction, men ändå. hatar att skriva ut det. Hatar att prata om det. h a t a r. För att jag tror att jag överdriver. För det gör jag ju. Jag vet att (det) som jag gör inte är tillräckligt 'allvarligt' eller tillräckligt mycket för att kunna diagnostiseras. Och jag tycker medicinen hjälper lite, faktiskt. men samtidigt är ju ångesten (igen) där. Men samtidigt, jag kanske bara inbillar mig. Hjärnspöken som får mig att överdriva. Jag vet inte. Det är skönt att skriva iaf. Jag skriver i dagboken, men det här (kanske) nån läser. Även fast jag inte bloggat på länge. M, jag önskar nästan att du läste det här, för jag kan inte berätta (det) för dig. Inte än. För det känns som en skymf mot dig och vad du har gått igenom. Men jag ska, jag lovar.

Jag blir tokig tokig tokig tokig. Vet inte vad jag ska göra jag vet att det inte är farligt o att det bästa är att acceptera känslan men jag fattar inte!!!! Vet ju knappt varför jag har sån ångest, ett sms från s o ett telefonsamtal från doktorn jag inte svarade på. Dumt men knappast farligt men mitt huvud kommer explodera!!!!!!!!!